Hälsningar från Kia

Hej!

Nu har Kia bott hos oss  i några månader. Så jag tänkte höra av mig och berätta lite hur det har gått!

När Kia först kom till oss var hon nyfiken på det mesta i hemmet. Alla rummen, möblerna men framförallt kylskåpet var mycket intressant. Hon var glad och lärde sig snabbt att svara på den kontakt vi sökte från henne. Dagen efter hon kommit bredde hon ut sig på rygg i soffan. Efter bara ett par dagar hade Kia lärt sig sitt och ligg, från att först bara ha stirrat konstigt på matte när hon börjat hytta med händer och pratat konstigt.. Ingen tillstymmelse till brist på rumsrenhet har hon visat heller, är det kris då krafsar hon försiktigt på ytterdörren.

Eftersom vi bor i ett villaområde rör det sig rätt så mycket omkring vårt hus och vår tomt. De första veckorna skällde Kia på i princip allt och det tog ett tag innan vi insåg att den här nyfikna och glada vovven ändå nog var lite rädd. Människor, cyklar, snöplogar och snöskottning skulle ha sig en rejäl utskällning, speciellt när det dök upp utan att Kia var beredd. Men när vi lugnat Kia och och hon vant sig vid de flesta ljud blev promenaderna en ljuvlig aktivitet bara ett par veckor senare. Idag drar inte Kia i kopplet, hon har hälsat på många andra hundar som blivit goda vänner, katter har hon nyfiket hälsat på och andra människor är väldigt trevliga att bli klappad av. Att Kia får så mycket komplimanger från andra om hur vacker och unik hon är gör inte matte o husse mindre stolta. Ännu stoltare är vi att hon efter två månader kan springa lös i skogen på de längre promenaderna. Det är underbart att se henne ta rejäl fart och springa en bit, göra en u-sväng, rejsa tillbaka och stanna tvärt vid mattes sida. På tomten fick Kia leka med bollar och rep fastbunden i långkoppel till en början. Det var ingen höjdare, så att kunna ta bort kopplet efter bara en månad och springa med henne lös i trädgården (trots att vi inte har kunnat bygga staket än) har känts fantastiskt. Kia lystrar och lyder bättre än de flesta hundar jag träffat och den jag växte upp med. Hon är väldigt kelig och låter oss gosa mycket med henne, helst i soffan. När barnen kommer hem blir Kia lyrisk och hon älskar när de följer med på promenaden eller är med och och leker i trädgården.

Kia är duktig på att tydligt säga ifrån om vi kelar för mycket eller om hon vill ha något ifred. Men hon är samtidigt så gosig och trofast. Hon har svårt att låta matte vara i själv ett annat rum, hon svansar efter, vilket matte inte är helt missnöjd med Kia har varit med på släktkalas, varit hos hundvakter och varit ensam, utan de minsta problem. I mars åkte jag (matte) och Kia 44 mil söderut till sommarhuset i Laholm. Då Kia först avskydde att åka bil till att nu utan diskussion hoppa in i bagaget gjorde denna resan jättemysig. På bilderna från resan ser man Kia springa lös på Skummeslövsstrand och jaga fåglar, samt ligga framför brasan.

Vi är enormt tacksamma för allt arbete ni gör, för att just vi fick hem en så väl omhändertagen, klok, smart och duktig hund. Vi kunde helt enkelt inte ha fått en mer underbar tjej hem till vår familj. En perfekt matchning! Hon är allt som vi har önskat oss i en aktiv familjehund!
Med varma hälsningar från, genom Fanny, familjen Agrell-Hilmersson. Och Kia såklart!