Här kommer en varm hälsning från Cocker spanieln Bowie 300 som fick flytta hem till mig i slutet av februari i år:
Bowie och jag blev bästa vänner direkt och har sedan dess knappt spenderat en dag ifrån varandra. Han hänger med mig till jobbet och på roadtrips och är redan proffs på att åka tåg och att sova i bilen. Dock var han inte särskilt imponerad av Dalahästen – som ni kan se på bilden nedan. I början var stora fordon och dylikt som lät lite för högt läskigt, men nu kan vi promenera lugnt mitt i stan utan problem – där vi allt som oftast möter någon av de många hundkompisar han skaffat redan.
Att gå i koppel är han bra på nu, från början drog han runt mig i cirklar och var överväldigad. Det är fortfarande lite läskigt med stora män, speciellt om de har en massa skramliga, hotfulla saker i bältet eller bär på något verktyg. Men han blir modigare varje dag!
Bowie är världens roligaste, gosigaste och älskvärda lilla vovve – hans villkorslösa livsglädje är inspirerande. Favoriten är nog köttbullar, men nu får han prova massvis med nya saker så det kanske ändras! Det bästa han vet är att gå ut på morgonen för att få komma tillbaka till en god frukost och soffmys – det värsta han vet är när jag inte är där, kanske om han får vänta med husse utanför affären – då blir han sur och skäller på mig när jag kommer tillbaka. Eller det bästa han vet är kanske snarare att sova på balkongen när jag sitter i solen och skriver, eller att jaga kaninerna som arrogant driver omkring i området.
Han behövde mig – men jag behövde också honom! Tack vare Bowie har jag efter en lång sjukskrivning äntligen fått orken att arbeta igen. I framtiden kommer vi not att adoptera minst en till kompis, så att Bowie får vara storebror och visa allt han nu lärt sig om världen!
