Hej!
Jag heter Linnea och är 11 år. Jag har drömt om en hund sedan jag var 4 år. När jag var i 9-års åldern ökade mitt hundintresse. Jag passade olika hundar i min närhet och skrev massor av olika långa texter om olika hundraser. Jag sökte upp massor av fakta och hade massor av redovisningar för mamma och pappa för att påverka dem att köpa en hund. Hundar är ju så bra för barn!
Ju mer jag läste på om olika hundraser blev jag desto mer fäst vid rasen Border Collie. Jag ville träna agility och ha en aktiv hund. Mamma och pappa tyckte däremot att rasen var för aktiv och behövde jättemycket motion.
I somras tog mamma och pappa kontakt med Hundar utan Hem för att vara jourhem. I slutet av sommaren fick vi ta hand om vår första jourhund. Vi fick ha en underbar terrierblandnings-valp i 3 veckor.
I december fick vi ett erbjudande om en hund som vi kunde vara jourhem åt. Vi tog emot erbjudandet och idag sitter vi här med en underbar 2–årig Border Collie hane. Senan kom till oss för fyra veckor sedan och tanken var att han skulle vara hos oss 2-3 veckor tills han hittade sitt för-alltid hem men efter 3 dagar var hela familjen stört förälskade i Senan och vi bestämde oss för att adoptera honom.
Senan heter numera Pepsi vilket har varit mitt drömnamn så länge jag kan minnas. Han är otroligt kelig och mysig, kommer alltid och vill ha kel. Han är alltid glad och svansen viftar hela tiden. Det han älskar mest att göra utomhus är att leka med hundkompisar, springa fritt i skogen och att spela fotboll med mig och mina syskon. Jag och Pepsi har börjat träna lite agility i trädgården. Han älskar att hoppa högt och är jätte duktig på det. I sommar kommer jag och Pepsi börja träna agility i en hundklubb.
Pepsi har hjälp mig väldigt mycket. Om jag är ledsen kommer han och lägger sitt huvud i mitt knä och på morgonen om jag tycker att det är jobbigt att gå till skolan går jag, mamma och Pepsi en extra lång morgonpromenad så känns det bättre att gå till skolan. Det känns också väldigt tryckt och mysigt att han alltid ligger nedanför min säng i sin hundsäng. <3
Mamma tar hand om Pepsi på dagarna när jag är i skolan. Hon säger att Pepsi ligger fint vid hennes fötter när hon jobbar vid datorn.
Det märktes att han inte hade bott i någon familj innan. Han kissade ner sig inomhus de 2 första dagarna men sen lärde han sig snabbt att man skulle gå på toa utomhus. Man förstod även att han aldrig gjort tricks innan. Han hade svårt att förstå att vi skulle säga kommandon och att han skulle göra dem. I början hade han till och med svårt med kommandot sitt men med tid förstod han grejen med tricks och nu lär han sig ett nytt tricks på bara några gånger.
Jag och hela familjen är väldigt glada att vi fick just Pepsi! Vi ser fram emot att lära känna honom ännu mera.
Med vänliga hälsningar Linnea med familj!
