Nästan ett halvår som sällskapshund och Mezzo verkar rätt så nöjd! Han har verkligen byggt upp självförtroendet nu och viftar glatt på svansen åt såväl främlingar som bekanta. Soffan har blivit den nya favoritplatsen i lägenheten, speciellt då man får mycket kel.
Livet som soffpotatis lockar starkast, men det har kommit lite tecken på bus under promenaderna. Ute i skogen kan han numera gå lös utan problem. Vi har tränat med långlina och han har varit extremt duktig. Kommer på inkallning utan tvekan oavsett om det finns människor, hundar, eller vilt som stör.
Han är fortfarande försiktig med allt nytt, men visar inte alls samma rädsla han hade innan. Vi var precis hos veterinär för första gången för en allmän hälsokontroll vilket han hanterade galant på alla sätt och vis. Enda problemet är att han har gått upp några kilo trots att jag tyckt att han slimmat ned sig lite. Blir lite justering av foder och bättre koll på godiset i framtiden. 🙂
Vi har börjat skola in honom på det lokala hunddagiset och de är väldigt nöjda med honom. Han har en dagiskompis och dom passar så bra ihop!
Allt som allt är Mezzo blommat ut till en glad, kelgo, och okomplicerad liten kille, och jag tror nog han är rätt lycklig med sitt nya liv.
