Hej på er!
Här kommer en hälsning från Doodle Patch med familj. Det har nu gått tre år sedan vi hämtade en mycket stressad liten individ i Jönköping. Vi tvivlade många gånger på om vi skulle orka med och få det att fungera i vardagen och om det var rätt mot honom. Det har varit både många tårar men också många skratt. Han är en spelevink som är full av energi, egna åsikter och idéer om hur allt ska gå till, en stor repertoar av ljud av olika slag och en påhittighet som heter duga. Han har också ett stort bagage av jobbiga erfarenheter och är väldigt reaktiv. Det har tagit lång tid och krävts mycket jobb med i stort sett allt vad gäller honom. I början var han så stressad att han kissade inne. På promenad bara sprang han och gjorde utfall mot allt. Särskilt hundar och män. Inne bara skällde han och bet i våra kläder, i möbler, slet sönder kuddar och åt skor. Han kunde inte vara stilla en sekund.
Men vi har kämpat och lagt all vår tid och engagemang och kärlek på denna hund, vilket har gett en stor förändring. Hans ögon har en helt annan blick. Han har glada ögon nu. Han kan slappna av inne, vila när han behöver, busa, leka utan att bli hårdhänt. Han har träffat många snälla män och det går mycket bättre. Han kan koncentrera sig på ett spår eller annan uppgift. Han går på hunddagis när vi jobbar och har sina kompisar där och kommer bra överens med våra vänners hundar. Får han bara nosa på den andra hunden har han ett väldigt bra hundspråk. Han är alltid glad. Allt han får prova verkar han tycka är det roligaste han någonsin gjort. Han ger alltid 150% vare sig du vill eller ej. Han har charmat våra familjer och vänner och är mycket älskad. Vi får skratta åt honom varje dag. Vi tränar mest nosework och spår. Barmarksdrag, agility, rallylydnad, trix och problemlösning blir det ibland. Vi har gått diverse kurser i hundmöten och stresshantering. Det stora kvarstående problemet är hundmöten på promenad. Han gör fortfarande rejäla utfall om vi inte får stort avstånd. Likadant i kurssammanhang så får vi alltid ha väldigt stort utrymme till de andra hundarna. Det är synd för det gör allt ganska begränsat och vi får anpassa allt så att det ska funka eftersom vi ändå vill kunna ge honom ett aktivt liv.
Så ja, han har haft en enorm påverkan på vårt liv, på gott och ont, men nu har han ju nästlat sig in i våra hjärtan och där stannar han.
Hälsningar Li, Maria och Doodle
