För sex år sedan förlorade vi vår älskade familjemedlem Ronja. Hur skulle vi någonsin kunna skaffa en annan hund? Genom hundar utan hem fick vi upp nosen för en liten stackare som hette Bentley Boy. Vi fick reda på att man under veterinärbesiktningen upptäckte att hans käke varit bruten och fått läka utan åtgärd och vi fick möjligheten att byta hund. Men det ville vi absolut inte!
När vi hämtade den lilla, rädda och magra skrutten på Arlanda smälte våra hjärtan. Vi försökte ge så mycket trygghet och kärlek till den lilla vovven men han visade inga framsteg. Han blev vettskrämd om man så bara tappade en vante på golvet. Han gav inte heller från sig ett endaste ljud.
Efter flera månaders trygghetsövningar utan resultat undrade jag om han någonsin skulle bli trygg. Men vad fel jag hade! Idag är vår älskade Bentley Boy en glad, busig, smart, trygg och kärleksfull hund som är otroligt social och charmar alla han möter i kvarteret. Med sin lite sneda käke, tungan som vill puta ut och med ett ögonbryn som skulle göra Charlie Chaplin avundsjuk har han helt intagit våra hjärtan!
