Hej, lite mer än ett år har gått sedan vi fick hem våran fina Estelle till oss. Och vilket år det har varit! Vi trivs jättebra med henne och hon har blivit en kär medlem i vår familj. Och jag tror och vågar påstå att även hon trivs och mår bra.
Att allt skulle gå så pass bra var inte riktigt det jag tänkte efter bland annat första promenaden…. Hua hur ska detta gå… Hon sprang hit och dit och jag for efter som en liten vante (ja inte riktigt så farligt men den kändes lite så =). I början hade hon även svårt att slappna av, hon trampade ofta runt och var lite osäker med fram för allt vår yngste son och när det blev större folksamlingar. Idag är hon en riktigt bra kompis med Markus och de ligger gärna och busar eller myser med varandra under vardagsrumsbordet. Och när vi har främmande idag så ligger hon och sover mitt i röran. Hon en mycket lugnare och tryggare hund idag än vad hon var för ett år sen, och det får vi ofta höra från vänner och bekanta vilket är jätteroligt.
Vi har gått en grundkurs i lydnad och där fick vi med oss toppenbetyg! Superbra kontakt och det enda som behöver bli bättre är koncentration, främst vi nya händelser (som tex nya hundar och övriga plötsliga störningsmoment). Det trodde tränaren skulle komma i och med att hon blev lite äldre. Förutom det har vi jobbat med olika typer av spår både med godis och leksaker. Leksaker ser hon gärna som sina och vill gärna inte dela med sig så det vi behöver jobba vidare på. Och då menar jag att hon inte gärna släpper, absolut ingen aggression. Agility är en annan aktivitet som hon tycker är väldigt roligt och hon är riktigt snabb.
Något som hon älskar är att följa med mig ut och rida. Då får hon riktigt springa av sig och hon har lagom med respekt för hästen för att det ska fungera bra. Vilda djur är spännande men hon lyssnar otroligt bra och håller sig i min närhet hela tiden. Det enda jag inte litar riktigt på henne än är om vi träffar på en hund. Då hoppar jag alltid av under mötet, för hon vill gärna fram och hälsa. Hundmöten är något vi för övrigt behöver jobba vidare på.
Dagtid är hon hemma hos mina föräldrar och dom formligen älskar henne och hon dem. Men hon vill gärna följa med hem, till min lycka =).
Ja sammanfattningsvis fungerar allt väldigt bra. Självklart finns det en massa saker som vi behöver jobba vidare på och hon kan bli ännu tryggare och lugnare men vi är på en god väg dit!
Med vänliga hälsningar
Sara med familj
