Noah (483)

Noah (483) är adopterad.
Go och kärleksfull kille
  • Ålder: ca 1,5 år
  • Kön: Hanhund
  • Ras: Akita/staffeblandning
  • Kastrerad: Vet ej - information kommer
  • Kontaktperson: Anna-Maria Svedberg
  • Adoptionsavgift: 6500 kr
  • Förmedlad från: Husky Rescue Ireland
  • Befinner sig nu: I sin familj i Sverige
  • Kan bo med hundar: Ja
  • Fungerar med katt: Vet ej
  • Kan bo med barn i åldern: 6-8 år och uppåt
  • Vilken miljö passar: Kan bo i lugnare område
  • Aktivitetsnivå: Medium
  • Adoptörens hundvana: Har hundvana sen tidigare

Den här fina killen heter Noah, en glad och härlig kille som adopterades till en familj i Sverige. Av olika omständigheter kan familjen tyvärr inte behålla honom och vi söker nu efter ett nytt för-alltid-hem åt Noah.

Familjen beskriver Noah såhär:
“Noah är en mycket lugn, snäll och mjuk hund med bra och starkt psyke. Han är en väldigt fantastiskt och fin vän som gärna kryper upp i famnen. När man kommer hem blir Noah mycket glad och hoppar upp mot en, detta går att motverka: Släng ut några godisar för att distrahera Noah. Jag brukar även sätta upp mina händer som ett stopptecken för Noah, han slänger sig då ner av glädje på sidan och vill jättegärna bli klappad och gosad med.

Noah är ganska stor och tung. Bra att tänka på att barn kan vältas omkull och skada sig. Noah har fortfarande svårt att lämnas ensam, kan yla och skälla. Man får utöka tiden i lagom takt. Nu när Noah ska till ett nytt hem så får man börja om från början gissar jag tills han känner sig trygg i sitt nya hem. Noah tycker om att åka bil, följer gärna med. Tycker om att leka med tennisbollar och tvinnade repleksaker som han kastar runt i luften. Får han tuggben springer han gärna till sin bädd och försöker gräva ner tuggbenet med fösande rörelser med nosen mot tuggbenet.

Noah är en vakthund, vilket vi bara upplevt i hemmet när det kommit in främmande folk (vuxna, barn går det bra med) som han inte känner igen. Han har då skällt lite. Dock har han på sistone snabbare accepterat främlingar i huset så länge jag gått och öppnat dörren och Noah sett att jag tillåtit dem att komma in. Han verkar också triggas av doften av alkohol, kanske har han varit med om något på Irland. Var noga med att då ni kommer hem, se till att visa er innan ni kliver in genom dörren så att Noah vet att det är ni som kommer hem och ingen främmande!

Noah är mycket matglad, vilket är en fördel om man vill träna med Noah.
Allt som går att äta måste ställas på sådan höjd att Noah inte når. Känner Noah lukten av något ätbart som är inpackat i väska, påse eller liknande så kan Noah mycket väl få för sig att ta denna förpackning/väska och lägga sig på sin bädd och börja tugga på förpackningen/väskan för att komma åt det ätbara. Nu sker inte detta titt som tätt, utan detta är när man inte är hemma eller då man är hemma och maten ligger väldigt synlig och lättillgänglig.

Noah använder nosen mycket, jag tror han är duktig på att använda nosen. Han har på kvällarna fått leta upp en tuggpinne efter kvällspromenaden. Jag har då gömt den någonstans inne i huset. Jag har försökt träna in ordet sök, men inte hunnit så långt med det.
När vi fick Noah kunde han sitt och ge tass. Ligg har vi tränat på och går ganska bra men man får ta hjälp av sin hand med en godisbit i för att styra Noah till liggande läge.
Noah är en stark hund och kan från och till dra i kopplet, men det brukar då oftast handla om att han fått syn på en hare eller något liknande han vill jaga. Noah vill gärna springa efter harar och vissa småfåglar intresserar honom också.
Noah visar inga arga signaler och skäller inte heller på andra hundar under promenader. Vi brukar aldrig hälsa på andra hundar, det har vi i alla fall inte gjort än utan hållit oss till att han bara hälsar på mina föräldrars hund (bostonterrier) i koppel och det har gått bra.

Han lyssnar bra till sitt namn och kommer direkt när man kallar. Jag har dock inte haft honom lös ute, bara i inhägnad. Jag vet inte om Noah kommer om man kallar på honom ifall där samtidigt finns harar att jaga. Han behöver få springa av sig lite på ett större inhägnat område. Det blir nämligen lite svårt för honom när han får fnatt inomhus och försöker race runt, han är ju så pass stor och får inget bra grepp med tassarna på golvet.

Noah har vid två tillfällen sagt till vår yngste son på 4 år genom att morra/skälla till (har inte bitit), detta eftersom vår son då har varit väldigt nära Noah och lekt då Noah legat och vilat. Detta är fullkomligt naturligt och inte alls konstigt, så jag förstår Noah fullt ut.
Om man sitter ner på huk och hjälper barnen med t ex påklädnad så kan Noah komma och nästan klämma sig emellan troligtvis för att också få uppmärksamhet. Detta upplever jag minskade ganska snabbt då jag bad Noah sätta sig ner bredvid innan han hann klämma sig emellan mig och barnen. På så sätt fick Noah ändå vara med.”
Skicka in din intresseanmälan redan idag om du har ett kärleksfullt hem till Noah!


Plugin created by Emmaria