- Ålder: Ca 2 år
- Kön: Två hanar
- Ras: taxblandning
- Kastrerad: Ja
- Kontaktperson: Lina Lyckelin
- Adoptionsavgift: 9500 kr för båda två <3
- Förmedlad från: Jourhem i Polen
- Befinner sig nu: I jourhem i Skåne
- Kan bo med hundar: Ja
- Kan bo med katt: Ja
- Kan bo med barn i åldern: 14 år och uppåt
- Vilken miljö passar: Kan bo i lugnare område
- Aktivitetsnivå: Medium
- Adoptörens hundvana: Har hundvana sen tidigare
Här är Axel och Alvin, två trevliga taxbröder från Polen som nu söker ett nytt hem då deras ägare tyvärr har avlidit.
Axel är den mer utåtriktade av bröderna och älskar människor och att vara när och kela. Alvin är också trevlig, men är lite blygare och kan tycka att det är obehagligt att bli upplyft. Båda två är lite blyga inför nya människor men de är också en helt ny situation för dem att komma från ett hem till ett rescue.
Båda bröderna kommer bra överens med andra hundar och även katt. De är vana vid att gå i koppel och att bo inomhus. De mäter ca 35 cm till toppen av huvudet och väger ca 9 kg. Vi vet inte vad det tycker om barn och söker därför ett hem där eventuella barn är minst tonåringar.
Jourhemmet berättar:
Vi hämtade dem i Malmö, och körde den dryga timmen hem. De fick sniffa på nya hemmet och sedan gick vi en promenad med ”tjejerna”. De fick faktiskt inte träffas mer än ett litet sniff i början, utan vi tog det lite lugnt. Redan nån dag senare kunde de gå lösa på innergården och lukta på varandra. Katten däremot, tycker det mesta är öken och håller sig borta. Alvin, den mörka av taxarna, skäller på katten om han får chansen, men han verkar mer nyfiken än arg.
Killarna är rätt olika. Alvin var lite försiktig i början och är lite rädd att åka bil och ville helst inte bli kliad på huvudet första dagarna. Nu har han morskat upp sig och tränger undan Axel (som alltid trängs) när det är gosdags. Han är nog egentligen både smartare och tuffare än Axel och har t.o.m. stulit en liten pinne av vår ena tik. Det är också han som har överhanden när killarna brottas (på skoj). De fick lite feeling i helgen och lekte på gården – då lade sig Axel på rygg och Alvin ”gnagade” på honom lite lätt.
Axel är lite så där ”happy go lucky” och vill att människorna bara ska bry sig om honom hela tiden. Man ska gosa, klappa och helst ha honom i famnen. Det blir nästan lite intensivt och vi får hejda honom lite.
Det går bra att kolla tänder (de har fina tänder), öron och pilla på tassar. Har ännu inte klippt klorna, men jag tror det kommer gå bra. De går bra i koppel. Drar inte. Blir jätteglada när jag klär på mig ytterkläderna. De är nog vana att få promenera.
Axel ska gå först och kissar på allt som sticker upp, Alvin går lite efter och kissar en gång – bestämt och länge. Han går undan lite när det kommer bilar, så jag gissar att han är lite rädd för dem. Men så snart den passerat går han morskt vidare.
Det har hänt några olyckor inne. Axel vill gärna markera och första dagen hann han nog sätta några droppar på tre fyra ställen i köket, men nu gör han det inte alls just där. De bajsar alltid ute. Äter samma mat som våra flickor, får tuggben då och då och är bra i magen.
De kan sova själva med stängd dörr i hallen. De skäller ibland på natten, men det är nog när de ser nåt på gården (Alvin sitter på en bänk så han kan se ut) eller när någon i huset för väsen. Men annars sover de gott och verkar kunna vara ensamma utan problem. Även när vi är borta korta stunder.
De kan redan ”vänta” när jag ska ge dem lite godis, men förstår inte ”sitt”. Kanske borde lära mig hur man säger det på polska. Svansarna går hela tiden på dem båda. De är alltid glada och vill att man ska vara hos dem och klia och klia och klia och gå ut och klia.
Den som blir en permanent matte eller husse till de här korvarna kommer att få två jättetrevliga kompisar. De är ett fint radarpar och även om de är rätt olika ser jag att de verkligen tycker om varandra. De sover ihop och liksom trycker tätt ihop nosarna. Goa ”killar” helt enkelt.”https://youtu.be/GnmvwYb642w
