Åke (1310)

Åke är idag en mycket älskad familjemedlem som söker ett nytt hem då hans familj har flyttat in till stan och Åke mår bäst av att bo i en aktiv familj i lantlig miljö.

Åkes nuvarande ägare berättar: 
Åke är resultatet av en tjuvparning mellan en korthårig pappa och en strävhårig mamma. Båda föräldrarna var mycket aktiva jakthundar. Pappan på fågel och mamman på klövvilt.

Vi har bott på landet med en gård full av husdjur, småbarn och människor. Åke fungerar utmärkt som familje- och gårdshund. Han älskar katter och barn. De allra flesta hundar går han bra ihop med, men han har kommit i slagsmål med andra okastrerade hanhundar vid ett par tillfällen. Han är följsam, lydig och genomsnäll. Älskar att arbeta. Kan lätt bli lite väl ”övertänd” när något är riktigt kul. Lite ”valpig” kanske. Har alltid haft honom lös på gården utan problem. Han respekterar gränserna för det allra mesta (löptikar och rävar kan dock locka ut honom på egna äventyr…).

Oftast avger han ett eller ett par skall när någon närmar sig gården, i övrigt är han mycket tyst. Brukar lämna honom hemma upp till 3-4 timmar när jag jobbat. Han har aldrig stått i hundgård.

Åke väger ca 37 kg och mankhöjden är ca 66cm. Fysiken och konditionen är mycket god. Han är muskulös, snabb och smidig. Enda problemen han haft är ett par tänder som gått sönder (bortopererade nu).

Vi har provat på och lärt oss massor tillsammans. Det vi har lagt överlägset mest energi och tid på är blodspår, eftersök och apportering. Han har en mycket bra nos och älskar att spåra! Det kan dock gå lite väl fort ibland. Vi har gjort en hel del skarpa eftersök, mest på rådjur, med gott resultat. Han jagar ändå inte friska rådjur, som tur är. Vi har lockat och vakat räv. Då avfångar han om det behövs och apporterar räven. Åke har stor ”dådkraft” och kastar sig gärna i isvatten eller genom snår och stenrösen för att hämta apporten.

Varje vinter har jag kört lite drag med skidor eller långfärdsskridskor. Åke är råstark och snabb. Han gillar att dra, men tröttnar tyvärr ganska fort. Brukar max bli ett par km i full fart. Men jag tror det är ett motivationsproblem snarare än att han inte skulle orka. De få tillfällen jag kört tillsammans med andra hundar har det gått bättre. Jag är övertygad om att han med rätt person och i rätt sammanhang skulle kunna utvecklas till en utmärkt draghund!  Jag har sprungit och cyklat med honom flera ggr i veckan. Då är han alltid lös och följer stabilt vid min sida.

Min förhoppning är att jag ska kunna hitta ett nytt hem åt honom där han kan få fortsätta att vara lös mycket och har meningsfulla arbetsuppgifter.