Hej!
Första gången vi såg Otto var på Hundar Utan Hems hemsida. Det var svårt att bläddra förbi de pigga ögonen och den långa nosen. Vi lämnade in en intresseanmälan och fick lov att adoptera. 17 februari 2024 hämtade vi honom. Då hade vi följt brödernas utveckling. Från fastkedjade, svältande och fulla av loppor till levnadsglada, spralliga valpar. Otto studsade ut från transporten och rakt in i våra hjärtan.
Vi har gjort DNA-test som visade att han är 50% saluki och 50% greyhound/whippet. Livet är aldrig tråkigt med en långnos från Irland. Han tycker om att springa snabbt. Helst tar han vår andra hunds pinne och springer iväg, överlycklig av att bli jagad av kompisen. Otto är en typisk vinthund — full fart utomhus och sova i de märkligaste ställningarna inomhus. Får han chansen tar han gärna för sig av det han kommer åt på köksbänken.
Som sagt, livet är verkligen inte tråkigt med Otto 💙
